Alla som känner mig vet att jag bantar i princip jämt. Anledningen är att jag saknar disciplin men samtidigt är envis som en åsna. Schizofrent jag vet. Grejen är att jag kan vara extremt ståndaktig och följa en diet slaviskt och gå ner flera kilo på ganska kort tid. Under den tiden brukar jag vanligtvis må ovanlig bra och ofta tappa mitt sötsug nästan helt. Sen får jag för mig att jag ska "unna mig" något gott till helgen (typ godis eller glass) och sen är det kört. Då är jag tillbaka i "äta-godis-varje-kväll-helvetet". Detta kan då pågå flera veckor tills jag gått upp alla kilon jag tappat och oftast mer. Sen börjar jag om med en diet, går ner igen. Sen äter jag godis och ja, ni fattar. Ond cirkel. Med tanke på att jag hållit på så här i uppskattningsvis tio år kanske det är lite väl optimistiskt att hoppas det fungerar den här gången men, peppar peppar.
Jag är som jag skrivit i tidigare inlägg övertygad om att Keto-dieten är den bästa (ursäkta uttrycket) ”livsstilen”. Det jag gillar med den dieten enligt Size Zero (världens bästa dietblogg) är att den fokuserar på ett högt intag av protein och ett lågt (väldigt lågt) intag av kolhydrater. Det jag också gillar är att man inte bör låta fettintaget komma från dåliga fetter (typ animaliskt fett som i den idiotiska dieten LCHF). Sen att man inte behöver vara skräckslagen för en skiva bacon eller lite ost känns som en skön bonus och chans för lite ”festligare” mat någon gång. Jag är ingen expert men det som händer medkroppen är enligt Size Zero:
"Om kroppen inte får i sig tillräckligt med kolhydrater kommer den att använda glykogenet som finns lagrat i levern och musklerna för att hålla blodsockret stabilt".
Det tycker jag låter bra och det fungerar för mig. Mest för att jag känner mig mätt och inte blir sugen mellan målen. Nackdelen är möjligen att det kan bli lite dyrt med så mycket protein (om man nu inte älskar proteinshakes). Size Zero rekommenderar att man bör äta 2-3g protein per kilo kroppsvikt per dag. Sen är tanken att man ska kunna öka intaget av kolhydrater med tiden till så mycket som 100g (eller ännu mer om man tränar) per dag.
Jag rekommenderar den här dieten för alla. Vill man bli av med sitt sötsug, gå ner några kilo och kantänka sig vara utan pasta, ris, potatis, bröd och så tycker jag man ska ge det en chans!
2 kommentarer:
Tycker ändå det låter likadant som dagens liberala LCHF, för tanken är ju att kroppen ska ligga i ketos då. Du måste ju dessutom någon gång inse att det är stor skillnad på dagens LCHF jämfört med den strikta som kom för ett par år sen.
Ja, absolut. Skillnaden är väl just det (fortfarande) höga intaget av animaliskt fett. Tror inte det är sunt att se fettet som "helt okej". Tror man ska tänka MYCKET på VILKEN sots fett och hur mycket man äter av det. Lagom är bäst, kolhydrater är pest!
Skicka en kommentar